Många maskiner implementeras idag med touchpaneler och andra typer av grafiska presentations hårdvaror för att på ett tydligt sätt beskriva för operatören vad han kan göra. Man vill ju även beskriva status och eventuella felmeddelanden. Det finns t.ex touchpaneler med integrerad styrning, dvs CPU och/eller PLC, allt i ett. Vissa anläggningar har desutom integrerade I/O:s i samma enhet men ofta behöver man samla in så mycket data att det inte får plats utan man måste via en buss eller fältbuss ansluta till en decentral enhet som samlar in alla data. Det kan ju vara så att operatören inte får vara inne i det område där man samlar in datan på grund utav säkerheten och då är detta enda lösningen. Dessutom slipper man en massa jobbig kabeldragning som dessutom kan gå fel. Med en fältbuss så har man oftast bara en kabel att hålla reda på. Åter till gränssnittet. Vid en automatiserad robot som har en slaglängd i x-led på, låt säga 3 meter, då kan det också vara nimmt ifall man kan röra sig runt roboten och hela tiden kunna styra den. För detta finns det så klart dessa HGT eller mobila styrningar som med en lång kabel till kopplingsskåpet tillåter operatören att gå runt, krypa, klättra och göra allt möjligt för att kunna arbeta med sin robot på bästa sätt. Denna mobila styrning kan så klart vara en touchpanel som dessutom har funktionsknappar på sidorna samt nödstopp och andra säkerhetsfunktioner. Det gamla uttrycket "En bild säger mer än tusen ord" kan inte nog poängeras i dessa sammanhang där enkla och tydliga bilder klart underlättar för operatören i princip inom all automation och reglering.

Frekvensomriktare och drives är väldigt viktiga när det gäller att effektivt och ekonomiskt styra elmotorer. Normalt sett så styr drivsystem med drives servomoterer där noggrannhet och hastighet är extra viktigt och man vill kanske köra någon master-slave applikation eller annan synkroniserad rörelse med 2 motorer eller fler. En frekvensomriktare sätts normalt sett in i pumpstyrningar och fläktstyrningar. Nu för tiden används även frekvensomriktare i positionering med asynkronmotorer där den noggranhet som de erbjuder är acceptabel. Givetvis så blir denna typ av drivsystem aldrig så bra som ett drivsystem med servomotor. För att återkoppla en asynkronomoter så att man kan positionera ansluter man helt enkelt en pulsgivare på rotorn och återkopplar därefter till frekvensomriktaren som har en styrenhet och PLC, CPU för att korrigera felet.

Styrsystem är nästan det som hela automatiseringen bygger på. Utan ett styrsystem så har du ingen kontroll på vad din maskin gör, inte heller operatören kan styra maskinen eller anläggningen. Styrsystem kan programmeras på flera olika sätt i flera olika språk. Hårdvaran kan vara speciellt framtagen för att matcha både mjukvara och programvara eller så kan man använda någon PC variant med Windows. Det som skiljer konkurrenterna inom styrsystem åt är just smidighet i att sätta upp ett nytt program för sin applikation samt hur snabbt applikationen exekveras i CPU:n. Lyckas man koda effektivt så sparar man så klart in kraft hos processorn som kan utnyttjas på andra sätt men med dagens hastigheter på CPU:er så spelar det inte så stor roll. För mer information, läs då om styrsystem.

Då drar vi igång den första bloggen. Ska bli spännande att blogga om automation. Tänkte det kunde funka som ett litet uppslagsverk samtidigt. Hur som, allt inom drivsystem, styrsystem, fältbussar, PLC, HMI kommer att betas av i sakta men utförlig mak.